Utbildningssida

Sortering

Amne

Niva

Poang

Langd (dagar)

Obl.

Aktivitetsnamn

Mal med amnet

Undervisningen i ämnet husbyggnad ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om arbetsprocesser och arbetsmetoder inom husbyggnad samt förmåga att utföra arbetsuppgifter som förekommer inom olika yrkesområden inom husbyggnad. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om byggnadskonstruktioner och utförandekrav som gäller för nybyggnation och renovering samt om- och tillbyggnad. Genom att väcka elevernas nyfikenhet för olika arbetsområden inom husbyggnad ska undervisningen bidra till elevernas möjlighet att själva forma sin framtid. Undervisningen ska dessutom ge eleverna möjlighet att utveckla kreativitet, problemlösnings- och initiativförmåga. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om lagar och andra bestämmelser inom yrkesområdet samt förmåga att söka information i aktuella regelverk. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla förmåga att tolka ritningar och följa instruktioner samt planera och organisera arbetsuppgifter. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar förmåga att välja och hantera material samt använda och vårda verktyg och maskiner. Dessutom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmåga att arbeta med hänsyn till ergonomi, hälsa och säkerhet. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om arbetssätt som främjar en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om yrkesrollen och om vikten av ansvarstagande på arbetsplatsen. Dessutom ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att förhålla sig kritiskt till attityder och värderingar på arbetsplatsen. Eleverna ska även ges rikligt med tillfällen att använda fackspråk. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmåga att kommunicera och samverka med såväl arbetskamrater som kunder på både svenska och engelska. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla förmåga att föra värderande diskussioner om utförda arbeten utifrån såväl kvalitetskontroll som genomförande. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att dokumentera och kvalitetssäkra arbetet samt reflektera över hur arbetsprocessen har påverkat resultatet. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om entreprenörskap och företagandets villkor. I undervisningen ska teoretiska och praktiska kunskaper vävas samman till en helhet för eleverna. Undervisningen ska bedrivas med metoder, verktyg och maskiner som är tidsenliga och ergonomiskt anpassade samt organiseras så att eleverna får möjlighet att utföra sina uppgifter både individuellt och i samarbete med andra. Undervisningen i ämnet husbyggnad ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:  Kunskaper om arbetsprocesser och metoder inom husbyggnad. Förmåga att planera, utföra, dokumentera och utvärdera arbetsuppgifter inom husbyggnad. Förmåga att välja och hantera material samt använda och vårda verktyg och maskiner. Förmåga att arbeta säkert i enlighet med lagar och andra bestämmelser inom yrkesområdet. Förmåga att samverka och kommunicera samt använda fackspråk. Nivåer i ämnet husbyggnadNivå 1, 200 poäng.  Nivå 2, 200 poäng, som bygger på nivå 1. Nivå 3, 200 poäng, som bygger på nivå 2.

Mal med amnet (komplettering)

Centralt innehall

Undervisningen i ämnet husbyggnad på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll: Husbyggnadsprocessen  Översiktligt om förekommande yrkesgrupper inom trä, betong och murning samt specialyrken inom husbyggnad. Yrkesgruppernas olika funktioner vid nyproduktion, renovering, om- och tillbyggnad. Studiebesök, till exempel i anslutning till byggarbetsplatser, på byggvaruhus och i fackhandel. Vanligt förekommande arbetsprocesser och arbetsmetoder inom olika husbyggnadsyrken. Branschens ansvar för att främja ett säkert och hållbart byggande, till exempel byggprodukters och byggmetoders påverkan på säkerhet och arbetsmiljö. Övergripande om olika bygghandlingar och referensverk för materialval och utförande inom byggprocessen, däribland AMA (Allmän material- och arbetsbeskrivning). Övergripande om energieffektiviserat byggande. Arkitekters och konstruktörers roll i och påverkan på byggprocessen, till exempel på infrastrukturens utformning och byggnaders form, funktion och hållfasthet.  Planering och utförande  Informationssökning för att planera och genomföra arbetsuppgifter, till exempel med hjälp av bygghandlingar. Ritningsläsning, däribland skalor, vyer, symboler, ritningshuvud, specifikationer och revideringar enligt standard. Måttsättningsprinciper, till exempel för inmätning av centrumavstånd. Planering för att lösa arbetsuppgifter i enlighet med branschkrav. Byggtekniska beräkningar, till exempel av volym, area och materialåtgång. Uppbyggnad och rivning av vanligt förekommande gjutformar, till exempel låg- eller elementformar och stödjande eller bärande formar. Grundläggande arbete med byggnadskonstruktioner i murverk, trä och stål. Uppbyggnad av stommar, däribland bjälklag, regelverk och enklare takkonstruktioner samt riktning och strävning av byggnadskonstruktioner. Ombyggnadsarbete, däribland rivning och återuppbyggnad, till exempel av betong-, murverks- eller träkonstruktioner. Problemlösning i samband med arbetsuppgifterna. Dokumentation och egenkontroll före, under och efter utfört arbete. Värdering av utfört arbete och användning av utvärderingar i förbättringsarbete.  Hantering av material och utrustning  Cirkulära arbetsmetoder, till exempel hur produkter och material används, återanvänds och återvinns i flera livscykler och på så sätt bidrar till att minska klimatutsläppen och uttaget av naturresurser. Övergripande om vanligt förekommande material i byggnadskonstruktioner, däribland olika materials användningsområden, egenskaper och beständighet. Val, användning och hantering av byggmaterial i förhållande till arbetsuppgiften och information från olika bygghandlingar och säkerhetsdatablad. Val och användning av infästningsmaterial och metod för säkra infästningar i olika byggnadsdelar och byggmaterial. Val, användning och vård av för arbetsuppgiften lämpliga verktyg, maskiner och tillsatsutrustningar, däribland av avvägnings- och mätverktyg. Lastkoppling i samband med transport och förflyttning av arbetsutrustning och byggmaterial.  Säkerhet  Arbetsmiljölagen och hur den reglerar arbetsmiljön, samverkan och minderårigas arbete. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd, däribland om säkra lyft samt arbete från ställning och arbetsplattform. Arbetsmiljöplanens och arbetsmiljöavtalens syfte, till exempel avsikten att minska arbetsrelaterad ohälsa. Riskbedömningar i det dagliga arbetet, däribland av risker för tillbud och olycksfall samt av risker med felaktiga arbetsställningar. Användning av personlig skyddsutrustning och ergonomiska hjälpmedel, till exempel för att minska påverkan av buller, damm, vibrationer och felaktiga arbetsställningar. Förebyggande åtgärder för att skydda person, verktyg och material mot fall vid arbeten på höjd och från ställningar. Avspärrning av ett arbetsområde i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Tillträdes- och utrymningsvägar på arbetsplatsen. Nödlägesrutiner och första hjälpen vid krissituationer och olycksfall, däribland L-ABC (livsfarligt läge – andning, blödning, cirkulation) och HLR (hjärt-lungräddning).  Samverkan och kommunikation  Fackspråk inom yrkesområdet och engelska fackuttryck för vanligt förekommande verktyg, maskiner och arbetsmoment. Faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, däribland attityder och värderingar. Samverkan och kommunikation på arbetsplatsen.

Sortering

Amne

Niva

Poang

Langd (dagar)

Obl.

Aktivitetsnamn

Mal med amnet

Undervisningen i ämnet plattsättning ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga att utföra olika typer av underarbeten och plattsättningsarbeten på väggar och golv med olika typer av kakel, klinker, konstbetongplattor eller mosaik vid nyproduktion och renovering samt om- och tillbyggnad. Undervisningen ska även ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om olika typer av material och tätskiktsmetoder och om byggnadskonstruktioner och utförandekrav som gäller för nybyggnation, renovering samt om- och tillbyggnad. Genom att väcka elevernas nyfikenhet för arbetsområden inom husbyggnad ska undervisningen bidra till elevernas möjlighet att själva forma sin framtid. Undervisningen ska dessutom ge eleverna möjlighet att utveckla kreativitet, problemlösnings- och initiativförmåga. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om lagar och andra bestämmelser inom yrkesområdet samt förmåga att söka information i aktuella regelverk inom yrket. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla förmåga att tolka ritningar och följa instruktioner samt planera och organisera arbetsuppgifter. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar förmåga att välja och hantera material samt använda och vårda verktyg och maskiner. Dessutom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmåga att arbeta med hänsyn till ergonomi, hälsa och säkerhet. Genom undervisningen ska eleverna dessutom ges möjlighet att utveckla kunskaper om arbetssätt som främjar en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling samt om branschens ansvar för hållbart byggande. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om yrkesrollen och vikten av ansvarstagande på arbetsplatsen. Dessutom ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att förhålla sig kritiskt till attityder och värderingar på arbetsplatsen. Eleverna ska även ges rikligt med tillfällen att använda fackspråk. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmåga att kommunicera och samverka med såväl arbetskamrater som kunder på både svenska och engelska. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla förmåga att föra värderande diskussioner om utförda arbeten utifrån såväl kvalitetskontroll som genomförande. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att dokumentera och kvalitetssäkra arbetet samt reflektera över hur arbetsprocessen har påverkat resultatet. I undervisningen ska teoretiska och praktiska kunskaper vävas samman till en helhet för eleverna. Undervisningen ska bedrivas med metoder, verktyg och maskiner som är tidsenliga och ergonomiskt anpassade samt organiseras så att eleverna får möjlighet att utföra sina uppgifter både individuellt och i samarbete med andra. Undervisningen i ämnet plattsättning ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:  Kunskaper om arbetsprocesser och metoder inom plattsättning. Förmåga att planera, utföra, dokumentera och utvärdera arbetsuppgifter inom plattsättning. Förmåga att välja och hantera material samt använda och vårda verktyg och maskiner. Förmåga att arbeta säkert i enlighet med lagar och andra bestämmelser inom yrkesområdet. Förmåga att samverka och kommunicera samt använda fackspråk. Nivåer i ämnet plattsättningNivå 1, 100 poäng, som bygger på nivå 2 i ämnet husbyggnad eller nivå 3 i ämnet måleri. Nivå 2, 200 poäng, som bygger på nivå 1.

Mal med amnet (komplettering)

Centralt innehall

Undervisningen i ämnet plattsättning på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll: Plattsättningsprocessen  Olika typer av material för plattsättning, till exempel kakel, klinker, mosaik, tegel samt kalk- och natursten. Materialens egenskaper, funktion och användningsområden. Bygghandlingar och referensverk som berör plattsättning, däribland Byggkeramikrådets branschregler för våtrum (BKR), Måleribranschens regler för våtrumskontroll (MVK), Boverkets byggregler (BBR) och AMA (Allmän material- och arbetsbeskrivning). Vanligt förekommande metoder vid sättning av keramiska material, till exempel på skivmaterial på putsade och gjutna väggar samt på golv.  Planering och utförande  Tolkning av ritningar, rums- och arbetsbeskrivningar samt utförande- och toleranskrav. Metoder för att identifiera felkällor i arbetsprocessen. Planering för att lösa arbetsuppgifter i enlighet med branschkrav. Byggtekniska beräkningar av volym, area och materialåtgång, däribland vägg- och golvindelningar för plattsättning. Underarbeten på olika typer av underlag, till exempel avjämning av skivmaterial, putsade eller gjutna väggar och golv. Ytbeklädnad med keramiska material i torra utrymmen, till exempel på skivmaterial, putsade och gjutna väggar samt olika golv. Fogning och efterbearbetning av keramiska plattor. Bearbetning av keramiska plattor med olika metoder för skärning och håltagning. Sättning och läggning av keramiska material i både tunna och tjocka skikt. Problemlösning i samband med arbetsuppgifterna. Dokumentation och egenkontroll före, under och efter utfört arbete. Värdering av utfört arbete och användning av utvärderingar i förbättringsarbete.  Hantering av material och utrustning  Cirkulära arbetsmetoder, till exempel hur produkter och material används, återanvänds och återvinns i flera livscykler och på så sätt bidrar till att minska klimatutsläppen och uttaget av naturresurser. Val, hantering och användning av olika typer av spackel och putsbruk för golv- och väggavjämning i inomhusmiljöer utifrån underlag, materialens funktion och egenskaper samt i enlighet med anvisningar och säkerhetsdatablad. Val och användning av olika tätskiktssystem i enlighet med branschrekommendationer, till exempel för våtrum. Val och användning av olika typer av fix och fog för montering av keramiska plattor i inomhusmiljöer utifrån materialens användningsområde och egenskaper samt i enlighet med anvisningar. Val och användning av vanligt förekommande ytskiktsmaterial utifrån deras egenskaper och användningsområde, till exempel kakel, klinker eller mosaik. Val, användning och vård av lämpliga verktyg och maskiner för plattsättningsarbete, däribland av mätverktyg. Integrering av digitala hjälpmedel i arbetsprocessen.  Säkerhet  Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd som gäller ställningar, arbetsplattformar och användning av lyftanordningar. Arbetsmiljölagen och hur den reglerar arbetsmiljön och samverkan. Riskbedömningar i det dagliga arbetet, däribland av risker för tillbud och olycksfall samt av hälsorisker och risker med felaktiga arbetsställningar. Användning av personlig skyddsutrustning och ergonomiska hjälpmedel, till exempel för att minska påverkan av buller, damm, vibrationer och felaktiga arbetsställningar. Åtgärder för att skydda person, verktyg och material mot fall vid arbeten på höjd och från ställningar. Ansvarstagande i yrkesrollen och på byggarbetsplatsen, till exempel för säkerhet och arbetsmiljö. Förebyggande brandskydd och elsäkerhet. Tillträdes- och utrymningsvägar på arbetsplatsen. Nödlägesrutiner och första hjälpen vid krissituationer och olycksfall.  Samverkan och kommunikation  Fackspråk och engelska fackuttryck för vanligt förekommande verktyg, maskiner och arbetsmoment. Faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, däribland attityder och värderingar. Samverkan och kommunikation på arbetsplatsen samt med kund eller beställare.

Sortering

Amne

Niva

Poang

Langd (dagar)

Obl.

Aktivitetsnamn

Mal med amnet

Undervisningen i ämnet husbyggnad ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om arbetsprocesser och arbetsmetoder inom husbyggnad samt förmåga att utföra arbetsuppgifter som förekommer inom olika yrkesområden inom husbyggnad. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om byggnadskonstruktioner och utförandekrav som gäller för nybyggnation och renovering samt om- och tillbyggnad. Genom att väcka elevernas nyfikenhet för olika arbetsområden inom husbyggnad ska undervisningen bidra till elevernas möjlighet att själva forma sin framtid. Undervisningen ska dessutom ge eleverna möjlighet att utveckla kreativitet, problemlösnings- och initiativförmåga. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om lagar och andra bestämmelser inom yrkesområdet samt förmåga att söka information i aktuella regelverk. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla förmåga att tolka ritningar och följa instruktioner samt planera och organisera arbetsuppgifter. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar förmåga att välja och hantera material samt använda och vårda verktyg och maskiner. Dessutom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmåga att arbeta med hänsyn till ergonomi, hälsa och säkerhet. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om arbetssätt som främjar en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om yrkesrollen och om vikten av ansvarstagande på arbetsplatsen. Dessutom ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att förhålla sig kritiskt till attityder och värderingar på arbetsplatsen. Eleverna ska även ges rikligt med tillfällen att använda fackspråk. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmåga att kommunicera och samverka med såväl arbetskamrater som kunder på både svenska och engelska. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla förmåga att föra värderande diskussioner om utförda arbeten utifrån såväl kvalitetskontroll som genomförande. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att dokumentera och kvalitetssäkra arbetet samt reflektera över hur arbetsprocessen har påverkat resultatet. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om entreprenörskap och företagandets villkor. I undervisningen ska teoretiska och praktiska kunskaper vävas samman till en helhet för eleverna. Undervisningen ska bedrivas med metoder, verktyg och maskiner som är tidsenliga och ergonomiskt anpassade samt organiseras så att eleverna får möjlighet att utföra sina uppgifter både individuellt och i samarbete med andra. Undervisningen i ämnet husbyggnad ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:  Kunskaper om arbetsprocesser och metoder inom husbyggnad. Förmåga att planera, utföra, dokumentera och utvärdera arbetsuppgifter inom husbyggnad. Förmåga att välja och hantera material samt använda och vårda verktyg och maskiner. Förmåga att arbeta säkert i enlighet med lagar och andra bestämmelser inom yrkesområdet. Förmåga att samverka och kommunicera samt använda fackspråk. Nivåer i ämnet husbyggnadNivå 1, 200 poäng.  Nivå 2, 200 poäng, som bygger på nivå 1. Nivå 3, 200 poäng, som bygger på nivå 2.

Mal med amnet (komplettering)

Centralt innehall

Undervisningen i ämnet husbyggnad på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll: Husbyggnadsprocessen  Olika aktörers ansvar på byggarbetsplatsen, till exempel det gemensamma ansvaret för säkerhet och arbetsmiljö. Vanligt förekommande arbetsprocesser och arbetsmetoder inom olika husbyggnadsyrken, till exempel bland specialyrken som glastekniker, golvläggare, håltagare, plattsättare, stenmontör, ställningsbyggare, tak- och tätskiktsmontör eller undertaksmontör. Avtal och lagar som reglerar anställningen, däribland anställningsavtal, kollektivavtal, yrkesutbildningsavtal och arbetsmiljölagen. Övergripande om lagar och andra bestämmelser samt myndighetsbeslut som gäller byggande, däribland Boverkets byggregler (BBR) och plan- och bygglagen. Branschens ansvar för ett hållbart byggande, till exempel vid materialval och materialhantering. Övergripande om byggmetoder för energieffektiva och smarta byggnadskonstruktioner. Entreprenörskap och företagande inom yrkesområdet. Hur samhällsförändringar och klimatet har påverkat arkitekturens och infrastrukturens utveckling. Fältstudier, till exempel stadsvandringar.  Planering och utförande  Tolkning av ritningar, arbetsbeskrivningar och utförandekrav, däribland analoga och digitala bygghandlingar inom husbyggnad. Planering för att lösa arbetsuppgifter i enlighet med branschkrav. Byggtekniska beräkningar, till exempel av volym, area och materialåtgång. Grundläggande arbetsuppgifter med utsättning och uppförande av profiler. Klippning, bockning och montering av olika typer av armering. Grundläggande monteringsarbeten av armering i betongkonstruktioner. Stomkomplettering och beklädnad av byggnadskonstruktioner, till exempel med glas, murverk, plåt, puts eller trä. Montering av isolering, vindskydd och diffusionsspärr i byggnadskonstruktioner. Täckning och dammbindning, däribland vid ombyggnadsarbeten. Problemlösning i samband med arbetsuppgifterna. Dokumentation och egenkontroll före, under och efter utfört arbete. Värdering av utfört arbete och användning av utvärderingar i förbättringsarbete.  Hantering av material och utrustning  Materialhantering, materialförbrukning och återanvändning av material i syfte att främja ett cirkulärt och hållbart byggande. Vanligt förekommande material i byggnadskonstruktioner, däribland olika materials användningsområden, egenskaper och beständighet. Val, användning och hantering av byggmaterial i förhållande till arbetsuppgiften och information från olika bygghandlingar och säkerhetsdatablad. Val och användning av infästningsmaterial och metod för säkra infästningar i olika byggnadsdelar och byggmaterial. Val, användning och vård av för arbetsuppgiften lämpliga verktyg, maskiner och tillsatsutrustningar, däribland av avvägnings- och mätverktyg. Transport, hantering, förvaring och skyddande av byggnadsmaterial och byggnadsdelar enligt anvisningar.  Säkerhet  Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om säkra lyft och arbete från ställning och arbetsplattform. Riskbedömningar för att förebygga olycksfall, brand eller skada i samband med arbetsmoment. Användning av personlig skyddsutrustning och ergonomiska hjälpmedel, till exempel för att minska påverkan av buller, damm, vibrationer och felaktiga arbetsställningar. Förebyggande åtgärder för att skydda person, verktyg och material mot fall vid arbeten på höjd och från ställningar. Avspärrning av ett arbetsområde i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Tillträdes- och utrymningsvägar på arbetsplatsen. Nödlägesrutiner vid krissituationer och olycksfall.  Samverkan och kommunikation  Fackspråk på både svenska och engelska. Faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, däribland bemötande och inkluderande arbetssätt. Samverkan och kommunikation på arbetsplatsen samt med kund eller beställare.

Sortering

Amne

Niva

Poang

Langd (dagar)

Obl.

Aktivitetsnamn

Mal med amnet

Undervisningen i ämnet plattsättning ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga att utföra olika typer av underarbeten och plattsättningsarbeten på väggar och golv med olika typer av kakel, klinker, konstbetongplattor eller mosaik vid nyproduktion och renovering samt om- och tillbyggnad. Undervisningen ska även ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om olika typer av material och tätskiktsmetoder och om byggnadskonstruktioner och utförandekrav som gäller för nybyggnation, renovering samt om- och tillbyggnad. Genom att väcka elevernas nyfikenhet för arbetsområden inom husbyggnad ska undervisningen bidra till elevernas möjlighet att själva forma sin framtid. Undervisningen ska dessutom ge eleverna möjlighet att utveckla kreativitet, problemlösnings- och initiativförmåga. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om lagar och andra bestämmelser inom yrkesområdet samt förmåga att söka information i aktuella regelverk inom yrket. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla förmåga att tolka ritningar och följa instruktioner samt planera och organisera arbetsuppgifter. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar förmåga att välja och hantera material samt använda och vårda verktyg och maskiner. Dessutom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmåga att arbeta med hänsyn till ergonomi, hälsa och säkerhet. Genom undervisningen ska eleverna dessutom ges möjlighet att utveckla kunskaper om arbetssätt som främjar en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling samt om branschens ansvar för hållbart byggande. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om yrkesrollen och vikten av ansvarstagande på arbetsplatsen. Dessutom ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att förhålla sig kritiskt till attityder och värderingar på arbetsplatsen. Eleverna ska även ges rikligt med tillfällen att använda fackspråk. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmåga att kommunicera och samverka med såväl arbetskamrater som kunder på både svenska och engelska. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla förmåga att föra värderande diskussioner om utförda arbeten utifrån såväl kvalitetskontroll som genomförande. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att dokumentera och kvalitetssäkra arbetet samt reflektera över hur arbetsprocessen har påverkat resultatet. I undervisningen ska teoretiska och praktiska kunskaper vävas samman till en helhet för eleverna. Undervisningen ska bedrivas med metoder, verktyg och maskiner som är tidsenliga och ergonomiskt anpassade samt organiseras så att eleverna får möjlighet att utföra sina uppgifter både individuellt och i samarbete med andra. Undervisningen i ämnet plattsättning ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:  Kunskaper om arbetsprocesser och metoder inom plattsättning. Förmåga att planera, utföra, dokumentera och utvärdera arbetsuppgifter inom plattsättning. Förmåga att välja och hantera material samt använda och vårda verktyg och maskiner. Förmåga att arbeta säkert i enlighet med lagar och andra bestämmelser inom yrkesområdet. Förmåga att samverka och kommunicera samt använda fackspråk. Nivåer i ämnet plattsättningNivå 1, 100 poäng, som bygger på nivå 2 i ämnet husbyggnad eller nivå 3 i ämnet måleri. Nivå 2, 200 poäng, som bygger på nivå 1.

Mal med amnet (komplettering)

Centralt innehall

Undervisningen i ämnet plattsättning på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll: Plattsättningsprocessen  Olika krav som påverkar val av material och metod för plattsättningsarbeten, till exempel i våta eller torra utrymmen, inom- eller utomhus. Varsamhetskrav i samband med ombyggnation och restaurering av äldre byggnader, till exempel byggnaders tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. Bygghandlingars funktion och myndighetsbeslut i byggprocessen, däribland utförande- och kvalitetskrav samt tillsyn genom kontroller och besiktningar. Lagar och andra bestämmelser inom området, däribland Boverkets byggregler (BBR). Vanligt förekommande metoder för olika förbehandlingar av underlag vid sättning av keramiska material i till exempel våtrum. Konsekvenser av att inte följa lagar och andra bestämmelser som gäller underarbeten och plattsättning.  Planering och utförande  Tolkning av ritningar, rums- och arbetsbeskrivningar samt utförande- och toleranskrav. Metoder för att identifiera felkällor i arbetsprocessen. Planeringar för att lösa arbetsuppgifter i enlighet med branschkrav. Byggtekniska beräkningar av volym, area och materialåtgång, däribland vägg- och golvindelningar för plattsättning. Undergolvsarbete, däribland flytspackling och uppbyggnad av fall med bruk eller spackel. Tätskiktsarbeten och ytbeklädnad med keramiska material i våta utrymmen. Placering och utförande av rörelsefogar (dilatationsfogar). Bearbetning av keramiska plattor med olika metoder för skärning och håltagning. Sättning av keramiska plattor i fris och diagonaler samt med mönsterpassning. Bruksättning och läggning i tjocka skikt inomhus och utomhus. Sättning och läggning av keramiska material, till exempel i trappor och inredningar. Problemlösning i samband med arbetsuppgifterna. Dokumentation och egenkontroll före, under och efter utfört arbete, däribland dokumentation av avvikelser från beställning. Värdering av utfört arbete och användning av utvärderingar i förbättringsarbete.  Hantering av material och utrustning  Val och användning av olika typer av spackel och putsbruk för underarbete utifrån underlag, materialens funktion och egenskaper samt i enlighet med anvisningar och säkerhetsdatablad. Val och användning av olika typer av spackel och putsbruk för golv- och väggavjämning i utomhusmiljöer utifrån underlag, materialens funktion och egenskaper samt i enlighet med anvisningar. Val och användning av olika tätskiktssystem i enlighet med branschrekommendationer, till exempel för våtrum. Val och användning av olika typer av fix och fog för montering av keramiska plattor i utomhusmiljöer, bad eller bastu utifrån materialens användningsområden och egenskaper samt i enlighet med anvisningar. Val och användning av ytskiktsmaterial, till exempel kalksten, tegel, natursten eller olika typer av granitkeramik utifrån deras egenskaper och användningsområden. Val, användning och vård av lämpliga verktyg och maskiner för plattsättningsarbete, däribland av mätverktyg. Integrering av digitala hjälpmedel i arbetsprocessen.  Säkerhet  Riskbedömningar vid plattsättning, däribland av hälsorisker vid hantering av kemikalier, asbest, mögel, kvartsdamm och polyklorerade bifenyler (PCB). Användning av personlig skyddsutrustning och ergonomiska hjälpmedel. Åtgärder för att skydda person, verktyg och material mot fall vid arbeten på höjd och från ställningar. Ansvarstagande i yrkesrollen och på byggarbetsplatsen. Avspärrning av ett arbetsområde i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Tillträdes- och utrymningsvägar på arbetsplatsen. Nödlägesrutiner vid krissituationer och olycksfall.  Samverkan och kommunikation  Fackspråk på både svenska och engelska. Faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, däribland bemötande och inkluderande arbetssätt. Samverkan och kommunikation på arbetsplatsen samt med kund eller beställare.

Sortering

Amne

Niva

Poang

Langd (dagar)

Obl.

Aktivitetsnamn

Mal med amnet

Undervisningen i ämnet husbyggnad ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om arbetsprocesser och arbetsmetoder inom husbyggnad samt förmåga att utföra arbetsuppgifter som förekommer inom olika yrkesområden inom husbyggnad. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om byggnadskonstruktioner och utförandekrav som gäller för nybyggnation och renovering samt om- och tillbyggnad. Genom att väcka elevernas nyfikenhet för olika arbetsområden inom husbyggnad ska undervisningen bidra till elevernas möjlighet att själva forma sin framtid. Undervisningen ska dessutom ge eleverna möjlighet att utveckla kreativitet, problemlösnings- och initiativförmåga. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om lagar och andra bestämmelser inom yrkesområdet samt förmåga att söka information i aktuella regelverk. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla förmåga att tolka ritningar och följa instruktioner samt planera och organisera arbetsuppgifter. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar förmåga att välja och hantera material samt använda och vårda verktyg och maskiner. Dessutom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmåga att arbeta med hänsyn till ergonomi, hälsa och säkerhet. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om arbetssätt som främjar en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om yrkesrollen och om vikten av ansvarstagande på arbetsplatsen. Dessutom ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att förhålla sig kritiskt till attityder och värderingar på arbetsplatsen. Eleverna ska även ges rikligt med tillfällen att använda fackspråk. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmåga att kommunicera och samverka med såväl arbetskamrater som kunder på både svenska och engelska. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla förmåga att föra värderande diskussioner om utförda arbeten utifrån såväl kvalitetskontroll som genomförande. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att dokumentera och kvalitetssäkra arbetet samt reflektera över hur arbetsprocessen har påverkat resultatet. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om entreprenörskap och företagandets villkor. I undervisningen ska teoretiska och praktiska kunskaper vävas samman till en helhet för eleverna. Undervisningen ska bedrivas med metoder, verktyg och maskiner som är tidsenliga och ergonomiskt anpassade samt organiseras så att eleverna får möjlighet att utföra sina uppgifter både individuellt och i samarbete med andra. Undervisningen i ämnet husbyggnad ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:  Kunskaper om arbetsprocesser och metoder inom husbyggnad. Förmåga att planera, utföra, dokumentera och utvärdera arbetsuppgifter inom husbyggnad. Förmåga att välja och hantera material samt använda och vårda verktyg och maskiner. Förmåga att arbeta säkert i enlighet med lagar och andra bestämmelser inom yrkesområdet. Förmåga att samverka och kommunicera samt använda fackspråk. Nivåer i ämnet husbyggnadNivå 1, 200 poäng.  Nivå 2, 200 poäng, som bygger på nivå 1. Nivå 3, 200 poäng, som bygger på nivå 2.

Mal med amnet (komplettering)

Centralt innehall

Undervisningen i ämnet husbyggnad på nivå 3 ska behandla följande centrala innehåll: Husbyggnadsprocessen  Byggprocessens olika skeden från planering till färdigställande och drift. Vanligt förekommande arbetsprocesser och arbetsmetoder inom olika husbyggnadsyrken. Branschens gemensamma ansvar för ett hållbart byggande, däribland genom återvinning och återanvändning av byggmaterial. Lagar och andra bestämmelser inom området, däribland Boverkets byggregler (BBR) och plan- och bygglagen. Utförande- och kvalitetskrav samt tillsyn genom kontroller och besiktningar. Hur olika avtal styr rättigheter och skyldigheter på arbetsplatsen, till exempel ackordsräknings uppbyggnad och avläsning. Entreprenörskap och företagande inom yrkesområdet. Olika entreprenadformer på byggarbetsplatsen, till exempel delad entreprenad och totalentreprenad. Arkitektur och estetiska värden i samband med nyproduktion, ombyggnation och restaurering. Övergripande om varsamhetskrav vid renovering och ombyggnad, till exempel byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.  Planering och utförande  Tolkning av toleranskrav samt metoder för att identifiera felkällor. Planeringar för att lösa arbetsuppgifter i enlighet med branschkrav. Byggtekniska beräkningar, till exempel av volym, area och materialåtgång. Grundläggande isolerings- och dräneringsarbete, till exempel vid grundkonstruktioner eller markarbeten. Betonggjutning i lågform och platta på mark. Efterbehandling av gjuten betongyta. Vanligt förekommande arbeten med prefabricerade byggelement och utfackningsväggar, till exempel av betong, murverk, trä och plåt. Riktning, strävning och förankring av byggelement. Olika typer av taktäckning, till exempel med papp, plåt, takpannor eller trä. Håltagning, avväxling och provisoriska bärverk vid bland annat ombyggnadsarbeten. Problemlösning i samband med arbetsuppgifterna. Dokumentation och egenkontroll före, under och efter utfört arbete, däribland dokumentation av avvikelser från beställning. Värdering av utfört arbete och användning av utvärderingar i förbättringsarbete.  Hantering av material och utrustning  Resursanvändande kopplat till arbetsuppgiften, däribland val och användning av material med hänsyn till kvalitet och kostnader samt hälso- och miljöaspekter. Övergripande om grundläggande ekonomiska kalkyler i byggprocessen. Byggmaterialens miljöpåverkan och individens eget ansvar för återanvändning och källsortering av material på en byggarbetsplats. Vanligt förekommande material i byggnadskonstruktioner, däribland olika materials användningsområden, egenskaper och beständighet. Val, användning och hantering av byggmaterial i förhållande till arbetsuppgiften och information från olika bygghandlingar och säkerhetsdatablad. Val och användning av infästningsmaterial och metod för säkra infästningar i olika byggnadsdelar och byggmaterial. Val, användning och vård av för arbetsuppgiften lämpliga verktyg, maskiner och tillsatsutrustningar, däribland av avvägnings- och mätverktyg.  Säkerhet  Bestämmelser som reglerar brandfarliga arbeten. Riskbedömningar, däribland av hälsorisker med asbest, mögel, kvartsdamm och polyklorerade bifenyler (PCB) vid renoveringsarbete. Användning av personlig skyddsutrustning och ergonomiska hjälpmedel. Förebyggande åtgärder för att skydda person, verktyg och material mot fall vid arbeten på höjd och från ställningar. Avspärrning av ett arbetsområde i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Tillträdes- och utrymningsvägar på arbetsplatsen. Nödlägesrutiner vid krissituationer och olycksfall.  Samverkan och kommunikation  Fackspråk på både svenska och engelska. Faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, däribland bemötande och inkluderande arbetssätt. Samverkan och kommunikation på arbetsplatsen, däribland med maskinförare.

Sortering

Amne

Niva

Poang

Langd (dagar)

Obl.

Aktivitetsnamn

Mal med amnet

Undervisningen i ämnet bygg och anläggning ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och grundläggande färdigheter inom byggnadsplåtslageri, husbyggnad, mark och anläggning och måleri. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika specialyrken samt förståelse av arbetet inom bygg- och anläggningsbranschen. Genom att väcka elevernas nyfikenhet för olika yrken och arbetsområden inom bygg- och anläggningsbranschen ska undervisningen bidra till elevernas möjlighet att själva forma sin framtid. Undervisningen ska dessutom ge eleverna möjlighet att utveckla kreativitet, problemlösnings- och initiativförmåga. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om lagar och andra bestämmelser inom yrkesområdet samt förmåga att söka information i aktuella regelverk. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla förmåga att tolka ritningar och följa instruktioner samt planera och organisera arbetsuppgifter. Undervisningen ska även leda till att eleverna utvecklar förmåga att välja och hantera material samt använda och vårda verktyg och maskiner. Dessutom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmåga att arbeta med hänsyn till ergonomi, hälsa och säkerhet. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om arbetssätt som främjar en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling samt om branschens ansvar för hållbart byggande. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om ansvarstagande inom bygg- och anläggningsarbete samt förmåga att förhålla sig kritiskt till attityder och värderingar på arbetsplatsen. Eleverna ska även ges rikligt med tillfällen att använda fackspråk. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmåga att kommunicera och samverka med såväl arbetskamrater som kunder. Undervisningen ska dessutom ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att dokumentera och kvalitetssäkra arbetet samt reflektera över hur arbetsprocessen har påverkat resultatet. I undervisningen ska teoretiska och praktiska kunskaper vävas samman till en helhet för eleverna. Undervisningen ska bedrivas med metoder, verktyg och maskiner som är tidsenliga och ergonomiskt anpassade samt organiseras så att eleverna får möjlighet att utföra sina uppgifter både individuellt och i samarbete med andra. Undervisningen i ämnet bygg och anläggning ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:  Kunskaper om arbetsprocesser och metoder inom bygg- och anläggningsbranschen. Förmåga att planera, utföra, dokumentera och utvärdera arbetsuppgifter inom bygg och anläggning. Förmåga att välja och hantera material samt använda och vårda verktyg och maskiner. Förmåga att arbeta säkert i enlighet med lagar och andra bestämmelser inom yrkesområdet. Förmåga att samverka och kommunicera samt använda fackspråk. Nivåer i ämnet bygg och anläggningNivå 1, 200 poäng.  Nivå 2, 200 poäng, som bygger på nivå 1.

Mal med amnet (komplettering)

Centralt innehall

Undervisningen i ämnet bygg och anläggning på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll: Bygg- och anläggningsprocessen  Bygg- och anläggningsbranschens olika yrken och deras funktioner vid nyproduktion, renovering, om- och tillbyggnad, till exempel inom byggnadsplåtslageri, husbyggnad, mark och anläggning och måleri. Studiebesök, till exempel i anslutning till byggarbetsplatser, på byggvaruhus och i fackhandel. Översiktligt om byggprocessens olika skeden från planering till färdigställande och drift, däribland beslut, projektering, produktion, överlämning och förvaltning. Översiktligt om vanliga arbetsprocesser och metoder inom yrkesområdena byggnadsplåtslageri, husbyggnad, mark och anläggning och måleri. Bygg- och anläggningsbranschens roll för en hållbar utveckling, till exempel genom sortering av byggavfall.  Planering och utförande  Informationssökning för att lösa arbetsuppgifter. Grundläggande ritningsläsning, däribland skalor, symboler och vyer. Planeringar och beräkningar för att lösa arbetsuppgiften, däribland material- och metodval. Metoder för att identifiera felkällor i arbetsprocessen. Grundläggande praktiska arbetsuppgifter inom byggnadsplåtslageri, husbyggnad, mark och anläggning och måleri. Dokumentation och utvärdering av arbeten samt användning av utvärderingar i förbättringsarbete.  Hantering av material och utrustning  Cirkulära arbetsmetoder, till exempel hur produkter och material används, återanvänds och återvinns i flera livscykler och på så sätt bidrar till att minska klimatutsläppen och uttaget av naturresurser. Val av material för arbetsuppgiften utifrån arbetsbeskrivningar och bygghandlingar. Hantering av olika typer av byggnadsmaterial, däribland bearbetning och förvaring. Val, användning och vård av verktyg och maskiner för arbetsuppgiften. Val och hantering av vanligt förekommande analoga och digitala mätverktyg för mätning och avvägning.  Säkerhet  Introduktion till lagar och andra bestämmelser som gäller arbetsmiljö, däribland arbetsmiljö- och arbetstidslagen. Övergripande om Arbetsmiljöverkets och branschorganisationernas krav på olika typer av certifieringar och utbildningar för arbeten inom yrkesområdet, däribland brandfarliga arbeten. Hälsa och ergonomi i arbetet samt arbetsställningars och belastningars påverkan på kroppen. Riskbedömningar för att förebygga hälsorisker, olycksfall eller brand samt risker med arbete på hög höjd. Användning av personlig skyddsutrustning och ergonomiska hjälpmedel, till exempel för att hindra fall, minska påverkan av buller, damm, vibrationer och felaktiga arbetsställningar. Ansvarstagande i yrkesrollen. Tillträdes- och utrymningsvägar på arbetsplatsen. Nödlägesrutiner och första hjälpen vid krissituationer och olycksfall, däribland L-ABC (livsfarligt läge – andning, blödning, cirkulation) och HLR (hjärt-lungräddning).  Samverkan och kommunikation  Facktermer inom yrkesområdet, till exempel namn på relevanta verktyg, maskiner, material och arbetsmetoder. Faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, däribland bemötande och språkbruk. Samverkan och kommunikation på arbetsplatsen.

Sortering

Amne

Niva

Poang

Langd (dagar)

Obl.

Aktivitetsnamn

Mal med amnet

Undervisningen i ämnet bygg och anläggning ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och grundläggande färdigheter inom byggnadsplåtslageri, husbyggnad, mark och anläggning och måleri. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika specialyrken samt förståelse av arbetet inom bygg- och anläggningsbranschen. Genom att väcka elevernas nyfikenhet för olika yrken och arbetsområden inom bygg- och anläggningsbranschen ska undervisningen bidra till elevernas möjlighet att själva forma sin framtid. Undervisningen ska dessutom ge eleverna möjlighet att utveckla kreativitet, problemlösnings- och initiativförmåga. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om lagar och andra bestämmelser inom yrkesområdet samt förmåga att söka information i aktuella regelverk. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla förmåga att tolka ritningar och följa instruktioner samt planera och organisera arbetsuppgifter. Undervisningen ska även leda till att eleverna utvecklar förmåga att välja och hantera material samt använda och vårda verktyg och maskiner. Dessutom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmåga att arbeta med hänsyn till ergonomi, hälsa och säkerhet. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om arbetssätt som främjar en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling samt om branschens ansvar för hållbart byggande. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om ansvarstagande inom bygg- och anläggningsarbete samt förmåga att förhålla sig kritiskt till attityder och värderingar på arbetsplatsen. Eleverna ska även ges rikligt med tillfällen att använda fackspråk. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmåga att kommunicera och samverka med såväl arbetskamrater som kunder. Undervisningen ska dessutom ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att dokumentera och kvalitetssäkra arbetet samt reflektera över hur arbetsprocessen har påverkat resultatet. I undervisningen ska teoretiska och praktiska kunskaper vävas samman till en helhet för eleverna. Undervisningen ska bedrivas med metoder, verktyg och maskiner som är tidsenliga och ergonomiskt anpassade samt organiseras så att eleverna får möjlighet att utföra sina uppgifter både individuellt och i samarbete med andra. Undervisningen i ämnet bygg och anläggning ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:  Kunskaper om arbetsprocesser och metoder inom bygg- och anläggningsbranschen. Förmåga att planera, utföra, dokumentera och utvärdera arbetsuppgifter inom bygg och anläggning. Förmåga att välja och hantera material samt använda och vårda verktyg och maskiner. Förmåga att arbeta säkert i enlighet med lagar och andra bestämmelser inom yrkesområdet. Förmåga att samverka och kommunicera samt använda fackspråk. Nivåer i ämnet bygg och anläggningNivå 1, 200 poäng.  Nivå 2, 200 poäng, som bygger på nivå 1.

Mal med amnet (komplettering)

Centralt innehall

Undervisningen i ämnet bygg och anläggning på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll: Bygg- och anläggningsprocessen  Specialyrken inom branschen och deras funktioner vid nyproduktion, renovering, om- och tillbyggnad, till exempel vad gäller glastekniker, golvläggare, håltagare, plattsättare, stenmontör, ställningsbyggare, takmontör eller undertaksmontör. Studiebesök, till exempel i anslutning till byggarbetsplatser, på byggvaruhus och i fackhandel. Vanliga arbetsprocesser och metoder inom yrkesområdena byggnadsplåtslageri, husbyggnad, mark och anläggning och måleri samt inom olika specialyrken inom branschen. Resursanvändning, kopplat till hållbara byggmetoder och företagets lönsamhet, till exempel hantering och återanvändning av material, förvaring, minimering av spill samt sortering av byggavfall. Översiktligt om hur arkitektur och samhällsförändringar har påverkat byggnaders utformning och infrastrukturen genom tiderna. Övergripande om lagar och andra bestämmelser som gäller utförandekrav inom byggbranschen, till exempel plan- och bygglagen.  Planering och utförande  Informationssökning för arbetsuppgifter med hjälp av olika typer av bygghandlingar, till exempel ritningar och olika typer av byggbeskrivningar. Ritningsläsning, skalor, symboler, vyer och måttsättningsprinciper enligt gällande standard. Planering och beräkning för att lösa arbetsuppgifter, däribland beräkning av ytor, volymer och materialåtgång. Praktiska arbetsuppgifter inom byggnadsplåtslageri, husbyggnad, mark och anläggning och måleri samt inom olika specialyrken inom branschen. Metoder för infästning av byggnadsdelar i olika material. Problemlösning i samband med arbetsuppgifterna. Metoder för att främja en god arbetsmiljö, till exempel dammbindning och minimering av buller. Dokumentation och egenkontroll före, under och efter utfört arbete. Värdering av utfört arbete och användning av utvärderingar i förbättringsarbete.  Hantering av material och utrustning  Cirkulära arbetsmetoder, till exempel hur produkter och material används, återanvänds och återvinns i flera livscykler och på så sätt bidrar till att minska klimatutsläppen och uttaget av naturresurser. Farosymboler och avfallsfraktioner, till exempel utifrån gällande säkerhetsdatablad. Val och hantering av vanligt förekommande byggmaterial för arbetsuppgiften utifrån användningsområde, kvalitet, egenskaper, kostnader samt hälso- och miljöaspekter. Val, användning och vård av verktyg och maskiner för arbetsuppgiften, däribland vanligt förekommande analoga och digitala mätverktyg för mätning och avvägning.  Säkerhet  Övergripande om lagar och andra bestämmelser som gäller säkerhet och arbetsmiljö inom byggbranschen, till exempel arbetsmiljölagen. Behörigheter och certifieringar för olika arbetsmoment inom branschen, däribland Arbetsmiljöverkets föreskrifter för ställningar, arbetsplattformar och användning av lyftanordningar. Risker förknippade med arbetsuppgifterna samt metoder för att göra riskbedömningar. Hälsa och ergonomi i arbetet samt arbetsställningars och belastningars påverkan på kroppen. Användning av personlig skyddsutrustning och ergonomiska hjälpmedel, till exempel för att hindra fall, minska påverkan av buller, damm, vibrationer och felaktiga arbetsställningar. Ansvarstagande i yrkesrollen. Förebyggande brandskydd, hantering av brandfarliga varor samt elsäkerhet. Tillträdes- och utrymningsvägar på arbetsplatsen. Nödlägesrutiner vid krissituationer och olycksfall.  Samverkan och kommunikation  Fackspråk inom yrkesområdet och engelska fackuttryck för vanligt förekommande verktyg, maskiner och arbetsmoment. Faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, däribland bemötande och språkbruk. Samverkan och kommunikation på arbetsplatsen samt med kund eller beställare.

Sortering

Amne

Niva

Poang

Langd (dagar)

Obl.

Aktivitetsnamn

Centralt innehall

Sortering

Amne

Niva

Poang

Langd (dagar)

Obl.

Aktivitetsnamn

Centralt innehall

Sortering

Amne

Niva

Poang

Langd (dagar)

Obl.

Aktivitetsnamn

Centralt innehall

Sortering

Amne

Niva

Poang

Langd (dagar)

Obl.

Aktivitetsnamn

Centralt innehall

Sortering

Amne

Niva

Poang

Langd (dagar)

Obl.

Aktivitetsnamn

Centralt innehall

Sortering

Amne

Niva

Poang

Langd (dagar)

Obl.

Aktivitetsnamn

Centralt innehall

Sortering

Amne

Niva

Poang

Langd (dagar)

Obl.

Aktivitetsnamn

Centralt innehall

Sortering

Amne

Niva

Poang

Langd (dagar)

Obl.

Aktivitetsnamn

Centralt innehall

Utbildningssida

Sammanfattning

Aktiviteter